På flera platser i Europa har övergivna industriområden lämnats orörda och tillåtit naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgängliga för människor i form av så kallade urbana naturparker. Målet med uppsatsen är att beskriva ny vild natur utifrån ekologiska, sociala och estetiska värden. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om vad forskning och praktiker säger om den nya vilda naturens utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av begreppet 'Ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det till en Ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska värden som påvisats för Ny vild natur i stadens övergivna platser.

Stadens landskap kan förändras snabbt, nya områden exploateras och andra överges. Att bygga tätt har blivit ett populärt sätt att expandera städer på då det anses spara värdefull mark utanför städerna. Men vilken mark är det som ska bebyggas inne i staden? Har inte dessa områden några egenskaper som är värda att bevara? Denna uppsats redogör för vilka värden övergivna områden med vild natur i urban miljö kan ha, samt vilka attityder det finns till dessa. Genom en litteraturstudie har olika värden, som till exempel ekologiska sociala och upplevelsemässiga, applicerats på dessa platser.

Laxen är en anadrom fiskart som reproducerar sig i sötvatten men lever huvuddelen av sitt vuxna liv i saltvatten. På grund av vattenkraftens dammbyggen hindras laxen att göra dessa habitatbyten och reproduktionen drabbas. För att kompensera för minskade laxstammar sätter vattenkraftbolagen varje år ut miljontals odlad laxsmolt i vattendrag som mynnar ut i östersjön. I Umeälven släpps 80000 laxsmolt ut årligen. Tidigare rapporter visar att överlevnaden hos dessa är lägre än hos vild smolt.

I mitt examensarbete till landskapsarkitekt har jag valt att göra en fallstudie utifrån begreppet Urban Wilderness. Som studieobjekt har jag valt en plats i Lund som kallas Holmbergska tomten. Holmbergska tomten är en ca 1,5 hektar stor ödetomt. Platsen har en historia som sommarnöje och trädgårdsmästeri. Sedan början av 70-talet, då staden köpte tomten, har vegetationen på platsen fått utvecklats fritt utan skötselåtgärder - förutom att man tagit ned sjuka och döda almar det senaste årtiondet. Det har lett till att platsen fått en vild karaktär, med gamla stora träd, sly, snåriga buskar och ett mycket vackert fältskikt med överdådig vårblomning.

Mitt syfte med examensarbete är att bidra till ökad kunskap om hur natur- och miljöfrågor kan bearbetas i förskolan. Huvudfrågeställningar är: Vilken kunskap ska barnen tillägna sig när det gäller natur- och miljöfrågor i förskolan? På vilket sätt arbetar pedagoger med natur- och miljöfrågor i förskolan?.

Det finns två miljöer som kontrasterar i Ronja Rövardotter. Borgen och skogen. Borgen kan stå för kulturen och tryggheten, medan skogen står för friheten men också det farliga. Skogen blir också en fostrare som lär Ronja om livet och om sig själv, sina egna rädslor och förmågor. Det är också i skogen Ronja lär sig medkänsla och medmänsklighet.

Minken (Mustela vison) är en relativt ny svensk art som sägs härstamma från rymning/utsläpp från minkfarmer under det senaste århundradet. Arten är en toppkonsument i näringskedjan och har visat sig vara mycket känslig för olika miljöföroreningar. Effekter på reproduktionen har setts vid utfodring med PCB-kontaminerad fisk samt i varierande grad i samband med exponering av andra miljögifter. Minken har även föreslagits som en lämplig art när man övervakar miljöföroreningstrender. Kryptorkism är en av utvecklingsrubbningarna som är relativt vanligt förekommande på minkfarmer och som också hittats hos vilda minkar.

3 möten i 3 skalorMänniska - Natur:Hur sker mötet mellan människa och natur år 2012?Byggnad - Plats:Hur förhåller sig byggnaden till topografi och landskap?Människa - Byggnad - Natur:Hur förmedlar byggnaden mötet mellan natur och människa?.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är.

3 möten i 3 skalorMänniska - Natur:Hur sker mötet mellan människa och natur år 2012?Byggnad - Plats:Hur förhåller sig byggnaden till topografi och landskap?Människa - Byggnad - Natur:Hur förmedlar byggnaden mötet mellan natur och människa?.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom området djur och natur och på vilket sätt det i förekommande fall används som en resurs på de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat pedagoger för att få en uppfattning om hur de ser på djur och natur och dess möjligheter samt huruvida några hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt område och ett intresse som i många fall delas av både barn och pedagoger. De främsta skälen för att inte hålla egna djur på förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur används som en resurs på de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrågor. .

Barn och Natur - En studie om barns upplevelser samt pedagogens användning av natur i undervisningen i grundskolans tidigare år..

Det här arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda på vad en grupp elever med svenska som andraspråk skulle vilja arbeta med i ämnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med påverkan från litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom ämnet svenska som andraspråk. Utgångspunkten i undervisningsmaterialet är tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..

Sammanfattning finns bifogad i pdf-format.